När är man vuxen?

Hur vet man egentligen när man är vuxen? Det finns olika definitioner av ordet och de flesta har att göra med myndighetsåler eller ålder rent generellt. Men bara för att jag fyller år för 18 gången i mitt liv innebär det väl inte att jag är vuxen? Att vara vuxen handlar enligt mig mer om hur man beter sig och vilket ansvar man tar för sig själv och sitt liv. Jag tycker att definiera ordet vuxen är relativt komplicerat, för vuxenheten i sig är komplicerad. När jag var liten ville jag, kanske som de flesta andra, bli vuxen, eller i alla fall äldre. Men det jag var ute efter var ju inte det jag upplever idag som vuxen. Det jag ville när jag var yngre var ju friheten, friheten att själv få bestämma över vad man ska äta, göra, hur länge man får vara uppe. Helt enkelt slippa en himla massa ramar och regler. Att själv få bestämma vad jag vill se på tv och vilken tid på dygnet jag får se på det. Det man däremot inte tänkte sig var det ansvar som tillkommer när man blir vuxen. För det är en himla massa ansvar och saker som man ju faktiskt måste göra. Även om ordet måste är ett av de jag avskyr mest så ser verkligheten ut så att man måste en massa saker. Man måste jobba för att kunna handla mat och betala hyran. Man måste tvätta sina kläder om man inte vill gå skitig. Man måste måste och måste. Att bli vuxen handlar inte om att fylla en viss ålder, det handlar inte om att sluta leka eller sluta med det man gjorde innan. Det som händer är ju att det tillkommer en massa saker man måste göra, fixa och ta hand om. Att vara vuxen är ju faktiskt att vara som man alltid har varit men att det tillkommer en massa ansvar. Sedan finns det människor som aldrig blir vuxna, människor som alltid låter andra människor ta hand om en, som struntar i att jobba, som aldrig ta ansvar. Inget ansvar över sin egen livssituation och ingen ansvar  om omvärlden. Men i allt detta ansvar finns ju också mycket glädje, det finns ju den där friheten jag drömde om som barn och även om jag ibland önskar att jag inte var vuxen tror jag inte att jag skulle vilja göra resan igen. Nu har jag bara resten av mitt liv framför mig, och det är inte helt fel!